Bisamhällets tre individer

DROTTNINGEN är den enda som lägger ägg och förökar bisamhället. En bra drottning sägs kunna lägga upp till 3000 ägg per dygn. Med hjälp av doftämnen styr drottningen livet i samhället och när arbetsbina putsar, matar och vårdar henne förs doftämnen över till bina och sprids vidare i samhället. Drottningen parar sig endast en gång i livet. 

ARBETSBINA är också honor, men pga av en mindre näringsrik föda under uppväxten, är deras könsorgan inte fullt utvecklade. Nyfödda ungbin saknar flygförmåga och först efter ca 3 veckor är t.ex. giftkörteln fullt utvecklad. I huvudsak kan man dela in biets liv i två perioder.

1. Inomhusarbete med t.ex. cellputsning, matning av larver, packning av pollen, vaxbygge, renhållning av kupan, mottagning och behandling av nektar, värmereglering av samhället och vakttjänst vid flustret.
2. Utomhustjänst med uppgift att samla in bl.a. nektar, pollen, vatten och propolis.
   Binas arbetsuppgifter är delvis beroende på åldern, men flexibiliteten är ganska stor mellan de olika uppgifterna. Detta möjliggör en anpassning till de behov, som samhället för tillfället har. Om sommaren lever ett arbetsbi i 5-6 veckor. De arbetsbin, som föds på eftersommaren och hösten, överlever vintern tillsammans med drottningen.

DRÖNARE är namnet på den hanliga individen i bisamhället. Drönaren saknar gadd och har inga möjligheter att försvara sig. Hans huvuduppgift är att säkerställa ungdrottningarnas parning. De drönare som lyckas para sig med en drottning får dessvärre plikta med sitt liv. Könsorganet fastnar i drottningen och slits av från drönarens bakkropp. Drönarna har en ofattbar förmåga att med hjälp av doftämnen spåra upp brunstiga drottningar på flera kilometers avstånd. På hösten motar arbetsbina ut alla kvarvarande drönare ur kupan. Lite oförtjänt beskylls ibland drönarna för att inte göra någon annan nytta. Emellertid visar det sig att de deltar aktivt i både honungsbehandling och värmereglering. Genom att sprida ett speciellt doftämne bidrar drönaren också till harmonin i samhället.

Bisamhällets uppbyggnad

Ett bisamhälle kan bestå av 60-80 000 individer, som samverkar på ett fantastiskt sätt för hela samhällets expansion och fortlevnad.Grunden i uppbyggnaden är vaxkakorna, som är sammansatta av sexkantiga celler på ett sätt, som ger största möjliga utrymme i förhållande till mängden använt material.

Cellerna byggs i olika storlekar beroende på dess användningsområde. Störst är de celler vari det skall matas upp nya drottningar – drottningceller. Drönarcellerna är också betydligt större än arbetsbicellerna. Dessa är vanligast och används även som förrådsceller för honung och pollen.

Biet är en insekt och genomgår därför utvecklingsstadierna:ägg – larv – puppa – färdig insekt.
Äggen kläcks till larver. Larver och puppor kallas av biodlaren för yngel. Cellerna förseglas med ett vaxlock varefter larven förpuppar sig, och kommer sedan ut som färdigt bi, efter 21 dagar som puppa.